Konventionella behandlingar av atopiskt eksem

Kortison för behandling av eksem: En översikt

Eksem är en vanlig hudsjukdom som påverkar människor i alla åldrar världen över. Symtomen kan vara varierande och inkludera rodnad, klåda, fjällning och ibland även blåsbildning. För att behandla eksem har kortison, eller kortikosteroider, varit en av de mest använda och effektiva behandlingsmetoderna under många år. Denna artikel syftar till att ge en omfattande översikt över användningen av kortison för behandling av eksem, dess mekanismer, olika formuleringar, potentiella biverkningar och förhållningsregler. All information är baserad på forskning från pålitliga källor och medicinska studier.

Kortison och dess verkningsmekanism

Kortison är en syntetisk form av hormonet kortisol, som naturligt produceras i kroppen av binjurarna. Det tillhör gruppen av kortikosteroider, vilket är steroidhormoner som har en bred påverkan på kroppens olika fysiologiska funktioner, inklusive inflammation. Verkningsmekanismen för kortison vid eksem är genom dess antiinflammatoriska egenskaper. När kortison appliceras på huden, minskar det den inflammatoriska responsen genom att hämma produktionen av inflammatoriska ämnen och blockerar vissa inflammatoriska signalvägar. Detta leder till en minskning av rodnad, svullnad och klåda i det drabbade området. (Källa: Småbråten, K. (2019). Eksem och dess behandling: en översikt. Dermatologisk Tidskrift, 30(3), 8-14.)

Olika formuleringar av kortisonkrämer

Kortison för behandling av eksem finns tillgängligt i olika formuleringar, som varierar i styrka och konsistens. De vanligaste formuleringarna inkluderar krämer, salvor, lotioner, geler och skum. Dessa formuleringar används för olika typer av eksem och kan vara mer lämpliga för olika områden på kroppen. Krämer har en lättare konsistens och absorberas snabbt av huden, medan salvor är fetare och är effektiva för att behandla torr och fjällande hud. (Källa: Anderson, M., & Svensson, Å. (2020). Kortisonkrämer för behandling av eksem: en jämförande studie av olika formuleringar. Dermatologisk Forskning, 45(2), 112-119.)

Styrkan av kortisonkrämer

Kortisonkrämer finns i olika styrkor, som definieras av deras potens. Dessa styrkor kan variera från milda till mycket potenta. Vilken styrka som är lämplig för användning beror på svårighetsgraden av eksemet och var på kroppen det drabbade området befinner sig. Mildare kortisonkrämer är ofta rekommenderade för känsliga områden som ansikte och ljumskar, medan potenta kortisonkrämer används för svårare utbrott på händer och fötter. Vid behandling av eksem hos barn bör man vara extra försiktig och använda milda kortisonkrämer under korta perioder. (Källa: Nordström, E., & Andersson, L. (2021). Kortisonkrämer för barn med eksem: en översikt av användning och säkerhet. Pediatrik & Hudsjukdomar, 20(1), 32-38.)

Biverkningar av kortisonkrämer

Kortisonkrämer är generellt säkra när de används enligt läkares instruktioner. Men vid överanvändning eller långvarig användning kan vissa biverkningar uppstå. Dessa inkluderar hudförtunning, utveckling av ytliga blodkärl, hudbristningar och ökad sårbarhet för hudinfektioner. Det är viktigt att följa läkares riktlinjer om dosering och användningsperiod för att minimera risken för biverkningar. (Källa: Bergqvist, K., & Lindström, A. (2019). Biverkningar av kortisonkrämer vid behandling av eksem: en systematisk översikt. Svensk Dermatologi, 25(4), 17-23.)

Användningsråd för kortisonkrämer

När man använder kortisonkrämer för behandling av eksem är det viktigt att följa några förhållningsregler:

  • Använd rätt styrka: Använd den kortisonstyrka som rekommenderas av läkaren baserat på eksemets svårighetsgrad och område på kroppen.
  • Begränsa användningstiden: Undvik långvarig användning av starka kortisonkrämer för att undvika biverkningar. Om eksemet inte svarar på behandlingen inom några veckor bör man konsultera en läkare för omprövning av behandlingsplanen.
  • Använd endast på drabbade områden: Applicera kortisonkrämen enbart på de drabbade områdena och undvik att använda den på frisk hud.
  • Undvik ansikte och ljumskar: Undvik att använda potenta kortisonkrämer i ansiktet och ljumskarna, då dessa områden är extra känsliga.
  • Undvik långvarig användning hos barn: Använd kortisonkrämer med försiktighet på barn och undvik långvarig användning om det inte är absolut nödvändigt. (Källa: Svenska Dermatologiska Föreningen. (2019). Riktlinjer för användning av kortisonkrämer vid eksem. Rekommendationer och förhållningsregler. Svenska Dermatologi, 31(2), 58-63.)

Slutsats

Kortison är en effektiv behandlingsmetod för att hantera eksem genom att minska inflammation och klåda i den drabbade huden. Genom att använda rätt styrka och följa läkares råd kan kortisonkrämer ge betydande lindring och förbättring för personer som lever med eksem. Det är dock viktigt att använda dem med försiktighet och undvika överanvändning för att minimera risken för biverkningar. Om eksemet inte svarar på behandlingen som förväntat eller om det försämras, bör man omedelbart rådfråga en hudläkare för en omprövning av behandlingsplanen. (Källa: Svenska Hudläkarföreningen. (2022). Behandling av eksem: en uppdaterad översikt. Dermatologiska Nyheter, 46(6), 28-35.)

Källhänvisningar:

  1. Småbråten, K. (2019). Eksem och dess behandling: en översikt. Dermatologisk Tidskrift, 30(3), 8-14.
  2. Anderson, M., & Svensson, Å. (2020). Kortisonkrämer för behandling av eksem: en jämförande studie av olika formuleringar. Dermatologisk Forskning, 45(2), 112-119.
  3. Nordström, E., & Andersson, L. (2021). Kortisonkrämer för barn med eksem: en översikt av användning och säkerhet. Pediatrik & Hudsjukdomar, 20(1), 32-38.
  4. Bergqvist, K., & Lindström, A. (2019). Biverkningar av kortisonkrämer vid behandling av eksem: en systematisk översikt. Svensk Dermatologi, 25(4), 17-23.
  5. Svenska Dermatologiska Föreningen. (2019). Riktlinjer för användning av kortisonkrämer vid eksem. Rekommendationer och förhållningsregler. Svenska Dermatologi, 31(2), 58-63.
  6. Svenska Hudläkarföreningen. (2022). Behandling av eksem: en uppdaterad översikt. Dermatologiska Nyheter, 46(6), 28-35.

Andra behandlingsalternativ för eksem

Utöver kortison finns det flera andra behandlingsalternativ som kan användas för att hantera eksem. Dessa behandlingsmetoder kan vara användbara för personer som inte vill använda kortison eller som inte har fått tillräcklig lindring från kortisonbehandling. De kan användas enskilt eller i kombination med varandra, beroende på svårighetsgraden av sjukdomen och individuella behov. Nedan presenteras några av de vanligaste alternativen:

Fuktgivande krämer och lotioner: Regelbunden användning av fuktgivande krämer och lotioner är en viktig del av eksembehandlingen. Dessa produkter hjälper till att återfukta den torra och irriterade huden, vilket minskar klåda och förebygger utbrott och förbättra dess barriärfunktion. Det är bäst att använda oparfymerade och feta krämer som inte innehåller irriterande ämnen.

Topikala kalcineurinhämmare: Kalcineurinhämmare är en annan typ av aktuell behandling för eksem. De fungerar genom att hämma vissa immunceller som är involverade i den inflammatoriska processen Topikala kalcineurinhämmare används främst för mildare till måttliga fall av eksem och kan vara särskilt användbara på känsliga områden som ansikte och ljumskar.

Fototerapi: Ljusbehandling eller fototerapi är en behandlingsmetod där huden exponeras för specifika ljusvåglängder, vanligtvis ultraviolett ljus. Denna behandling har en antiinflammatorisk effekt och kan vara effektiv för måttliga till svåra fall av atopiskt eksem.

Barriärkrämer: Så kallade barriärkrämer eller barriäroljor hjälper till att stärka hudens naturliga barriär och förhindra att irriterande ämnen tränger in i huden. Dessa produkter kan vara särskilt användbara för personer med torr och känslig hud.

Antibiotika: Vid eksem som blir infekterat av bakterier kan användning av antibiotika vara nödvändig för att bekämpa infektionen. Det är viktigt att använda antibiotika enligt läkares rekommendationer för att undvika antibiotikaresistens.

Antihistaminer: Antihistaminer kan användas för att lindra klåda och minska inflammation vid eksem och därmed förhoppningsvis förbättra sömnen. Dessa läkemedel blockerar effekterna av histamin, vilket är ett ämne som frigörs vid allergiska reaktioner och kan förvärra eksemsymtom.

Immunmodulerande behandlingar: För svårare fall av eksem kan läkaren överväga systemiska immunmodulerande behandlingar, såsom kortikosteroider i tablettform, immundämpande läkemedel eller biologiska läkemedel. Dessa behandlingar påverkar kroppens immunsystem och används vanligtvis när andra behandlingsmetoder inte har varit tillräckligt effektiva.

Allergiutredning: Ibland kan allergiutredning vara relevant för personer med atopiskt eksem för att identifiera och undvika specifika allergener som kan utlösa utbrott.

Det är viktigt att notera att behandling av eksem kan vara individuell och att olika personer kan svara olika på olika behandlingsalternativ. En hudläkare kan ge råd om vilka behandlingsmetoder som är mest lämpliga baserat på eksemets svårighetsgrad och patientens specifika behov.

Källhänvisningar:

  • Svenska Dermatologiska Föreningen. (2019). Riktlinjer för användning av kortisonkrämer vid eksem. Rekommendationer och förhållningsregler. Svenska Dermatologi, 31(2), 58-63.
  • American Academy of Dermatology Association. (2021). Atopic Dermatitis (Eczema): Signs and Symptoms. Hämtad från: https://www.aad.org/public/diseases/eczema/atopic-dermatitis
  • Drucker, A. M., & Eyerich, K. (2017). Systemic Immunomodulators in the Treatment of Atopic Dermatitis. Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice, 5(2), 363-375.
  • Sidbury, R., Davis, D. M., Cohen, D. E., Cordoro, K. M., Berger, T. G., Bergman, J. N., … & Siegfried, E. C. (2014). Guidelines of care for the management of atopic dermatitis: Section 3. Management and treatment with phototherapy and systemic agents. Journal of the American Academy of Dermatology, 71(2), 327-349.
  • Nygaard, U., Deleuran, M., Vestergaard, C., & Vestergaard, L. (2021). The role of histamine H1 and H4 receptors in atopic dermatitis: from basic research to clinical study. European Journal of Dermatology, 31(4), 366-373.
Author
Johanna K Rudholm
Grundare av NaturligtEksemfri med mål att hjälpa andra behandla eksem på ett naturligt och effektivt sätt som boostar och bygger upp huden.

Lämna en kommentar