Biverkningar av kortisonkrämer

Kortisonkrämer är utan tvekan en av de vanligaste och ofta mest effektiva behandlingarna för att snabbt dämpa inflammation och klåda vid eksem. Många upplever stor lindring, åtminstone till en början. Men som med de flesta läkemedel är det viktigt att också vara medveten om potentiella biverkningar, särskilt vid längre tids användning eller vid användning av starkare preparat.

På Naturligt Eksemfri vill vi ge dig en balanserad bild. Vi förstår att kortison kan vara nödvändigt i vissa faser, men vi tror också på vikten av att förstå hur det påverkar huden och att känna till alternativa sätt att stödja hudens egen hälsa på lång sikt. Att känna till eventuella biverkningar ger dig makten att göra medvetna val för just din hud.

Vanliga biverkningar av kortisonkrämer – vad kan hända?

De flesta biverkningar är kopplade till hur länge och hur ofta du använder krämen, samt vilken styrka den har. Många milda biverkningar kan försvinna om användningen minskas eller upphör, men vissa kräver mer uppmärksamhet.

1. Hudförtunning (hudatrofi)

Detta är kanske den mest kända biverkningen. Långvarig och regelbunden användning, särskilt av starkare kortisonkrämer, kan göra att huden blir tunnare. Du kanske märker att:

• Huden känns skörare och går lättare sönder.
• Små blodkärl blir mer synliga (telangiektasier).
• Hudbristningar (striae) kan uppstå, liknande de man kan få vid graviditet eller snabb viktuppgång.

En tunnare hud har en sämre skyddande hudbarriär och blir mer mottaglig för yttre påverkan.

2. Ökad risk för hudinfektioner

Kortison dämpar immunförsvaret lokalt i huden. Det är bra för att minska inflammation, men det kan också göra det svårare för huden att försvara sig mot bakterier, svamp (som candida eller malassezia som vid seborroiskt eksem) och virus (som herpes). Därför ska man generellt undvika att smörja kortison på infekterade sår eller områden som visar tecken på infektion (rodnad, värme, var).

3. Lokala hudreaktioner

Ibland kan huden reagera direkt på krämen, inte nödvändigtvis på själva kortisonet, utan på någon annan ingrediens i basen (konserveringsmedel, emulgeringsmedel etc.). Detta kan visa sig som:

• En brännande eller stickande känsla vid applicering.
• Ökad klåda eller rodnad just där du smort.
• Små knottror eller utslag (kontaktdermatit).

Om detta händer bör du sluta använda krämen och diskutera med din läkare.

4. Perioral dermatit

Detta är ett specifikt utslag som oftast uppstår i ansiktet efter en tids användning av kortisonkrämer (även milda!). Det kännetecknas av:

• Rodnad och små, röda knottror (ibland med små varblåsor).
• Ofta en fjällande yta.
• Typisk lokalisation: runt munnen, vid näsvingarna och ibland runt ögonen. Karaktäristiskt är ofta en liten fri zon precis närmast läpparna.

Att sluta helt med kortisonkrämen är avgörande för att bli av med perioral dermatit, men utslaget kan tillfälligt blossa upp innan det blir bättre. Läkare kan behöva konsulteras för annan behandling under läkningstiden.

5. Pigmentförändringar

Långvarig användning, särskilt av starkare kortisonpreparat, kan ibland leda till förändringar i hudens pigmentering. Det kan handla om:

• Hyperpigmentering: Mörkare fläckar i det behandlade området.
• Hypopigmentering: Ljusare fläckar där pigmentet minskat.

Dessa förändringar kan ibland gå tillbaka när man slutar med krämen, men inte alltid.

6. "Rebound flare" eller utsättningsreaktion

När man slutar med kortison, särskilt om man slutar tvärt efter en tids användning, kan det ursprungliga eksemet komma tillbaka, ibland till och med värre än innan man började behandlingen. Detta kallas ibland för en "rebound flare" eller utsättningsreaktion. Det är kroppens sätt att reagera när den plötsliga dämpningen av inflammationen försvinner. Ofta rekommenderas därför en gradvis nedtrappning av kortisonet.

7. Topical steroid withdrawal (TSW) – en allvarligare reaktion

Det är viktigt att skilja den vanliga utsättningsreaktionen från det mer allvarliga och långdragna tillståndet TSW (även kallat Red Skin Syndrome). Som vi beskriver mer ingående i vår artikel om TSW (Topical Steroid Withdrawal), är detta en kraftig abstinensreaktion som kan uppstå efter långvarig användning av framför allt medelstarka till starka kortisonkrämer. Symptomen är ofta mycket mer intensiva och utbredda än det ursprungliga eksemet och kan inkludera brännande rodnad över stora ytor, extrem klåda, svullnad, vätskande hud och systemiska symptom som trötthet och frossa. TSW är en lång och tuff process som kräver mycket tålamod och stöd.

[Bildförslag: En illustration som jämför vanlig hud, hud med eksem, och hud med tecken på hudförtunning eller perioral dermatit. Håll det informativt och inte skrämmande.]

Att använda kortison medvetet och lyssna på din hud

Kortisonkrämer kan vara ett värdefullt verktyg vid behov, men kunskap om potentiella biverkningar är viktigt för att kunna använda dem på ett säkert och medvetet sätt.

• Följ ordinationen: Använd krämen enligt läkarens anvisningar gällande styrka, mängd, hur ofta och hur länge. Fråga om du är osäker!
• Använd så kort tid som möjligt: Målet är oftast att få kontroll över en uppblossande inflammation och sedan trappa ner eller övergå till underhållsbehandling med mjukgörande eller andra metoder.
• Använd rätt styrka på rätt ställe: Mildare kortison används i ansiktet och på känsliga områden, starkare på tåligare hud som armar och ben.
• Var uppmärksam på förändringar: Lyssna på din hud! Om du märker tecken på biverkningar, eller om eksemet inte blir bättre eller till och med försämras, kontakta din läkare.
• Fokusera på grundorsaker: Kom ihåg att kortison endast dämpar symptomen. För långsiktig hudhälsa är det viktigt att också arbeta med att identifiera och hantera dina triggers, stärka hudbarriären och stödja kroppen inifrån med bra kost, stresshantering och tillräckligt med sömn.

Att ta hand om sin hud på ett holistiskt sätt kan minska behovet av frekvent kortisonanvändning över tid.

Kunskap ger trygghet

Att förstå både fördelarna och de potentiella riskerna med kortisonkrämer ger dig möjlighet att vara en aktiv deltagare i din egen vård. Genom att använda dem medvetet när det behövs, och samtidigt arbeta proaktivt med att stärka din hud och identifiera triggers, kan du skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt välmående hud.