Atopiskt eksem och Atopisk hud: En översikt

Atopiskt eksem, eller atopisk dermatit, är en vanlig och kronisk inflammatorisk hudsjukdom som påverkar människor över hela världen. Det är en komplex sjukdom med både genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar dess utveckling och förekomst. I Sverige, liksom i många andra länder, har atopiskt eksem blivit ett allt vanligare hälsoproblem, vilket har lett till ökad forskning för att förstå dess orsaker, symtom och behandlingsalternativ. Denna artikel ger en global översikt av forskningen om atopiskt eksem och dess samband med hudbarriären, samt hur miljömässiga faktorer kan påverka sjukdomen.

1. Atopiskt eksem: Definition och symtom

Atopiskt eksem karakteriseras av torr, kliande och inflammerad hud. De vanligaste symtomen inkluderar rodnad, fjällning, blåsbildning och sprickor i huden. Klådan är ett av de mest påfrestande symptomen och kan leda till sömnstörningar och nedsatt livskvalitet för de drabbade.

2. Hudbarriären hos personer med atopiskt eksem

Huden är kroppens största organ och fungerar som en viktig barriär mot yttre faktorer som allergener, bakterier och fuktighet. Hos personer med atopiskt eksem är hudbarriären störd och har en ökad genomsläpplighet, vilket leder till att huden blir mer mottaglig för irritanter och allergener. Studier har visat att patienter med atopiskt eksem har en nedsatt funktion av hudens epidermala barriär, vilket leder till ökad vattenförlust och ökad torrhet i huden. Detta skapar en ond cirkel där den torra och inflammerade huden blir mer mottaglig för ytterligare irritation och infektioner.

En studie publicerad i tidskriften Journal of Investigative Dermatology (Weidinger et al., 2008) visade att personer med atopiskt eksem hade en ökad förlust av fukt genom huden, vilket bidrar till torrheten och sprickorna som är karakteristiska för sjukdomen. Dessutom hade de en reducerad mängd av vissa lipider, som är viktiga för att bibehålla hudens barriärfunktion.

3. Orsaker och riskfaktorer

Den exakta orsaken till atopiskt eksem är fortfarande okänd, men forskning pekar på att både genetiska och miljömässiga faktorer spelar en roll i sjukdomens utveckling. Inom de genetiska faktorerna har vissa specifika genvarianter, som är kopplade till hudens barriärfunktion och immunsystem, visat sig vara förknippade med en ökad risk för sjukdomen. En studie publicerad i Nature Genetics (Palmer et al., 2006) visade att förändringar i genen för filaggrin, ett viktigt protein för hudens fuktighet och integritet, var relaterat till en högre risk för atopiskt eksem.

Miljömässiga faktorer kan som sagt också påverka utvecklingen av atopiskt eksem. Forskning har visat att exponering för allergener och föroreningar kan utlösa eksemutbrott hos känsliga individer. Studier har också visat att barn som växer upp på gårdar eller i närheten av djur har en lägre risk att utveckla eksem. Enligt en forskningsstudie genomförd vid Uppsala universitet (Alfven et al., 2006), fann man att barn som hade kontakt med lantbruksmiljö, inklusive djurkontakt, hade en reducerad risk för atopiskt eksem. Detta tyder på att tidig exponering för vissa miljöfaktorer kan påverka barnets immunsystem och minska risken för att utveckla eksem.

Denna kombination av genetiska och miljömässiga faktorer bidrar till att forma sjukdomens komplexa natur. Forskningen fortsätter för att få en mer djupgående förståelse av sjukdomens ursprung och mekanismer.

4. Diagnostik och utvärdering

Diagnostisering av atopiskt eksem baseras främst på patientens kliniska historia och fysiska undersökning av huden. Det finns inget specifikt test för att fastställa diagnosen, men forskare i Sverige har undersökt olika biomarkörer och tekniker för att förbättra diagnostiska möjligheter.

Vid utvärdering av atopiskt eksem är sjukdomens påverkan på patientens livskvalitet av stor betydelse. Svenska studier har undersökt sjukdomens psykosociala inverkan och dess påverkan på arbetsliv, skola och vardaglig aktivitet. Detta har bidragit till en ökad förståelse för behovet av holistisk vård för de drabbade.

5. Behandling och hantering

Behandling av atopiskt eksem syftar till att lindra symtom, förhindra utbrott och förbättra hudbarriärens funktion. Regelbunden och riklig användning av fuktighetskrämer är viktigt för att förse huden med fukt och förhindra torrhet och fjällning. Topikala kortikosteroider och immunsuppressiva krämer används också för att minska inflammationen och klådan.

För svåra fall av atopiskt eksem kan systemisk behandling med immundämpande läkemedel eller biologiska läkemedel vara nödvändig. Biologiska läkemedel, såsom dupilumab, har visat lovande resultat för patienter med svår atopisk dermatit genom att rikta in sig på specifika inflammatoriska molekyler (Simpson et al., 2016).

6. Förebyggande åtgärder

Eftersom atopiskt eksem har en koppling till både genetiska och miljömässiga faktorer, har forskning i Sverige också undersökt möjliga förebyggande åtgärder. Amning och införandet av allergenrika livsmedel i kosten är exempel på områden där forskningen har gett insikter om hur man kan minska risken för eksemutveckling.

Sammanfattning

Atopiskt eksem är en vanlig hudsjukdom som påverkar människors livskvalitet. Det är en komplex sjukdom som påverkar hudens barriärfunktion och resulterar i torr, inflammerad och kliande hud. Genetiska och miljömässiga faktorer spelar en avgörande roll i sjukdomens uppkomst, och fortsatt forskning kommer förhoppningsvis att leda till ännu bättre insikter och behandlingsalternativ för de drabbade.

Källhänvisningar:

1. Weidinger, S., Illig, T., Baurecht, H., Irvine, A. D., Rodriguez, E., Diaz-Lacava, A., … & McLean, W. H. (2008). Loss-of-function variations within the filaggrin gene predispose for atopic dermatitis with allergic sensitizations. Journal of Investigative Dermatology, 128(3), 726-731.
2. Palmer, C. N., Irvine, A. D., Terron-Kwiatkowski, A., Zhao, Y., Liao, H., Lee, S. P., … & Weidinger, S. (2006). Common loss-of-function variants of the epidermal barrier protein filaggrin are a major predisposing factor for atopic dermatitis. Nature Genetics, 38(4), 441-446.
3. Simpson, E. L., Bieber, T., Guttman-Yassky, E., Beck, L. A., Blauvelt, A., Cork, M. J., … & SOLO 1 and SOLO 2 Investigators. (2016). Two Phase 3 Trials of Dupilumab versus Placebo in Atopic Dermatitis. New England Journal of Medicine, 375(24), 2335-2348.
4. Alfven, T., Braun-Fahrlander, C., Brunekreef, B., von Mutius, E., Riedler, J., Scheynius, A., … & Pershagen, G. (2006). Allergic diseases and atopic sensitization in children related to farming and anthrop